Information

Nedan följer ett bloggarkiv med inlägg från min tidigare blogg på blogg.se. De första inläggen gjordes i oktober 2012, då vi var bosatta i Kina. Några axplock av detta hittar du längst ned på denna sida. Övrigt material finns i arkivet. 

Blogg

Arkiv

09.03.2015 20:36

Februari 2015

Januari 2015

December 2014

November 2014

Oktober 2014

September 2014

Augusti 2014

Juli 2014

Juni 2014

Maj 2014

April 2014

Mars 2014

Februari 2014

Januari 2014

December 2013

November 2013

Oktober 2013

September 2013

Augusti 2013

Juli 2013

Juni 2013

Maj 2013

Mars 2013

Februari 2013

Januari 2013

December 2013

November 2012

Oktober 2012

 

Kategorier:

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Outfit

Recept

Roliga barncitat

Skönhetstips

Suzhou

Tandvård

Textalent textbyrå

Träning

Tänkvärt

Vaccination

 Videoklipp 

Visste du...

 

 

Middag med motor

01.11.2012 16:27

Det är vanligt att kineser tar västerländska namn som t.ex. "Annie", "Michael" o.s.v. En av chaufförerna heter Håkan (hihi). Förra helgen var vi på middag hos en kollega till Nicklas som kallar sig "Motor Lu" (motorväg). Julia hade otroligt kul ihop med deras snart femåriga dotter och skrattade högt flera gånger. Första gången vi åt middag med Motor och hans familj, var Julia bara två månader. Här kommer lite bilder från dessa tillfällen:

 

Första middagstillfället hemma hos oss ↓

Mormor är också med på ett hörn ↑

Nicklas och fru Lu ↑

 

 

Den här söta dressen fick Julia av min kompis Mia ↑

Kul att Julia tittar på dotter Lu ↑

Nallen ovan, som vi kallar "Hugo" fick jag av Nicklas när vi bodde i Shanghai innan Julia var född. Han köpte den för att jag inte skulle känna mig ensam då han skulle åka iväg på jobbresa. Gulle han♥

 

 

Senaste middagstillfället hos familjen Lu ↓

Här har Julia blivit åtta månader. Familjen Lus ayi, längst ned till höger.

Arger

31.10.2012 17:42
Jag blir så trött! Inte igen! Vi beställde upp mat. Inga problem med Nicklas beställning. Jag däremot, fick först fel mat. Sedan fick jag stark sås fast jag sagt flera gånger att jag inte ville ha det. Några ytterligare fel resulterade i två telefonsamtal ned till "frontdesk" och nästan två timmar efter att Nicklas ätit färdigt fick jag den här:
 
 
Då hade jag redan ätit efterrätten. Det som retar mig mest är att folk ger sken av att de har förstått, när de i själva verket inte har det. Det är en gåta för mig. Om man inte förstår kan man väl vara ärlig och säga det och kanske ta hjälp av en kollega som förstår bättre. Om vi inte hade ringt, vad hade skett då? Hade det inte kommit någonting alls? Hade det kommit en annan meny igen? Hur tänker de? Grrr!
 

 

Daily slowness

30.10.2012 18:36
Här är ett exempel på något vanligt förekommande när man går på restaurang i Kina. Menyn ser ut enligt följande:
 
 

 
 
Man går in, sätter sig och säger att man vill ha två "daily special", en sallad utan dressing, en soppa beroende på vilken som erbjuds. En meny får inte vara stark. Man beställer ett glas varmt och ett glas med kallt vatten. Servitrisen upprepar "two daily special", salad, no dressing. När man kommer till frågan vad det är för soppa som ingår, svarar hon: -Ok, what kind of soup? Då upprepar man "daily special" och att man vill veta vad man kan få för soppa. Då svarar hon att hon inte vet utan måste gå och fråga. När man beställer "hot and cold water" upprepar hon: -Hot water and coca cola!?
 
Sedan får man sitta med en bebis och vänta, säkert närmare en timma. När maten äntligen serveras kommer först en sallad med dressing fast man beställde "no dressing". Vidare får personen som beställde kallt vatten, det varma vattnet och tvärtom. 
 
När pastan kommer är den ena mild och den andra så stark att den knappt går att äta. Desserten som innerhåller glass kommer samtidigt som huvudrätten. Den andra efterrätten med frukt kommer en halvtimma efter huvudrätten. När den ena personen har ätit upp, sitter den andra fortfarande och väntar på sin mat. 
 

Sist, men inte minst, vad är det för groteska barnstolar som alla restauranger har? Motsvarande bebisar finns ju inte på denna jord. Vi måste alltid fylla ut stolen med t.ex. skötväskan. Se nedan:

 

Pangbrudar i Kina

28.10.2012 14:41

I Kina satsar brudpar verkligen på sina bröllopsceremonier och då inte minst på brudens outfit. Det är mycket pompa, ståt, glitter och glamour i samband med bröllop. Ett evigt avfyrande av fyrverkerier är inte att förglömma. Vi sprang på dessa brudklänningar och jag fotade för att skicka till Sussie som syr och bestyr i sin  Emblas Ateljé,  Mångbro hemma i Sverige. Hon som är enormt skicklig och kreativ kan säkert göra något liknande inför den dagen Nicklas och jag gifter oss. "Blink, blink"! 

 

 

 

Urval från Emblas ateljé ↓

Ljusgul chiffong med snörning i ryggen och blingbling under bysten ↑

 

Plommonfärgad chiffong med sidendraperingar. Snörning i ryggen ↑
 
 

Jag i en klänning, gjord av Sussie 

Första blogginlägget

12.10.2012 22:03

ENSAMMA VECKAN. ELLER?

Nu är det sista kvällen på den "ensamma veckan". Med det menas att Nicklas för snart en vecka sedan begav sig till Sverige på jobb. Det hela började urlöjligt. Samma dag som Nicklas skulle åka, vred jag till min redan skadade fot på ett oskyldigt men ack så plågsamt sätt. Jag åkte med i bilen mot flygplatsen för att bli avsläppt på ett sjukhus. Hem fick jag åka med sjukhusets egen chaufför och dessvärre i sällskap av ett par kryckor. Det var bara att be ayin (nannyn) om hon möjligtvis kunde jobba över. Vad skulle jag ha gjort om jag inte hade haft henne? När man inte ens kan sitta still och plugga utan att det gör (för) ont, hur ska man då kunna ta hand om en 8-månaders bebis? En bebis kan ju knappast ersätta en krycka. Nåväl, ayin ställde upp och jag blev snabbt bättre. Var det allt? Nej, nu tyckte ayin att vi skulle uppsöka läkare med Julia istället.
 
Hade visserligen märkt att lilla älsklingen plötsligt fått sämre aptit, vilket bekymrade mig. Men hon spydde tyligen en del också, trots det lilla hon åt. Själv visste jag bra barnkliniker i Shanghai. Men eftersom vi letade efter något på närmare håll, beslutade vi oss för ett ställe som ayin kände till. Se mina inlägg från Facebook:
 
 
"Provade ett lokalt kinesiskt sjh idag. Inte nog med att en del av personalen såg ut som på tidigare 1900-tal. Faktum var att de verkade föga medvetna om hygien & smittskydd. Jag fick be en sköterska som skulle ta blodprov på mitt lilla- ♥ att byta handskar efter föregående patient. Och var fanns handspriten? Gav en annan sköterska lite av min egen handsprit. Detta var ett urval av en rätt smutsig upplevelse. Nästa gng blir det nog att återgå till de mer västerländska sjukhusen. Ska förstås inte bara klaga. Julia har redan svarat positivt på behandlingsåtgärden."
 
"Hämtar andan efter det ena och det andra! Tog med bilbarnstolen då vi skulle åka till sjukhuset. Skulle lägga in några saker i bilen och såg då hur nannyn plötsligt tog ut Julia ur stolen och satte henne i sitt eget knä. Jag frågade vad hon gjorde, varpå hon svarade att bilbarnstolen inte behövs. Jag frågade varför. Nannyn svarade: -I think she will cry. Jag sa: -If she die, I will cry. 
Med tanke på hur de kör i Kina så känns det om inte desto mer angeläget med bilbarnstolen. Mycket riktigt så blev det en mindre vansinnesfärd. Såg bland annat hur chauffören gasade på fast det svängde ut en bil längre fram. Han tokbromsade & var inte långt ifrån att tucha i den andra bilen. Sedan var det ett par liknande händelser och så var vi där igen på sjukhuset med andra kulturkrockar."
 
 
Efter dessa inlägg fick jag en vädjan från Sverige om att komma hem. Då insåg jag att det var viktigt att belysa det faktum att allt är relativt. Därför svarade jag så här:
 
 
"Jag förstår hur det kan låta för en svensk. Men allt är dock relativt. Chauffören är egentligen väldigt försiktig jämfört med hur det faktiskt förhåller sig här nere. Nannyn är för övrigt mkt observant och lyhörd. Läkaren på sjukhuset gjorde sitt jobb med att upptäcka problemet och lyckades också lösa det hela med milda medel. Att komma hem sedan har väl sin tjusning det också liksom det har att vara här."
 
 
Jag fick också en fråga, baserat på det ena inlägget. Frågan löd: "Har du en nanny?" Jag svarade: "Ja" Samma person som ställde frågan skrev då: "Man är helt klart olika. Skulle aldrig ha en nanny." Ännu ett typiskt exempel på hur allt kan stå i relation till något annat och faktiskt också vara något annat. Jag svarade därför:
 
 
"Återigen, allt är relativt! Jag skulle primärt inte heller välja en nanny pga att ett stort intresse hos mig faktiskt är barn. Jag gillar att ta hand om mitt eget & även andras barn. Behöver inte hjälp med det. Jag behöver bara några timmar till mina studier. Det är lite nu eller aldrig. Men jag är ändå högst involverad i Julia. Jag pluggar hemma & ammar dessutom fortfarande. Nannyn bor inte heller hemma hos oss vilket annars kan vara vanligt."
 
 
Tillbaka till Julia. Ingen större fara med henne. Hon hade en mindre maginfektion. Inte så konstigt kanske eftersom hon även har börjat äta fast föda. Hon blev genast bättre med kinesiska medel (milda) + lite vitamin B-12. Nu äter hon med samma goda aptit som alltid!
Hur var det då med den "ensamma veckan"? Var det ensamt? Nja, det beror på vad man relaterar det till. Relativt lite ensamt skulle jag vilja säga. Men Nicklas är och andra sidan hjärtligt välkommen hem! Eller ska jag kalla det "bort"! Ingenting är rätt eller fel, bara så kallat, relativt! Rätt bra egentligen!

 

Nya kommentarer